Mina älsklingar...
Fy vad konstigt det är när huset är tomt... Men skönt! Tack svärmor!
Detta var första gången någonsin som barnen var borta alla tre i så många nätter... Och Stora A är 12 år...
Tror att det har varit nyttigt för oss allihop att vara ifrån varann... Men man längtar emellanåt så man blir knäpp!
Jag har gått runt i huset och pratat med Lakrits, katten, och han har svarat...
Ikväll blir det Singstar, kubb, sällskapsspel eller nåt med goda, goda vänner.
Fruktbricka, grönsaksdip och smoothie kommer serveras. Till det vin.
Tänkte vi skulle vara lite nyttiga... Och barnen älskar frukt och grönt.
Och jag älskar mina barn...
Vad?
Vet inte riktigt vad jag ska hitta på...? Lilla N är och leker med grannen, Stora A har en kompis här som han leker med och Stora N är bara harmonisk... hon fixar för sig själv och bara flyter runt.
Inatt hade vi kusinerna här. Tänk vad en liten människa som Lilla T kan bli lång när han sover...!?
Kroppsdelar som bara fladdrade runt i sängen i natt, ben som fastnade på mina höfter och händer som klappade i ansiktet. Mysigt...
Känner för att åka hem till Allra käraste syster. Dricka kaffe på balkongen, skratta och pussa på barnen.
Tror jag ska fråga om de bjuder på kvällsmat...? ;)
Mat är gott och gratis är ännu godare.
Morbror 50 år!
Så lyckat! Fantastiskt god mat som min andre morbrors cateringfirma "Jacobs catering" lagat.
Och ja, vi äter alltid otroligt god mat på våra släktträffar! Oftast med bra irländsk musik också...
Vi är en familj som älskar att släppa loss, vissa mer än andra... ´Jag och Allra käraste syster dansar alltid!
Spelar ingen roll vilken sorts fest det bjuds in till, spelas det musik så ska det dansas.
Det blev lite foton tagna igår, men vissa är tagna liiite senare under kvällen, så därför visar jag bara de som är "anständiga"...
Nänä, vi poserar inte... Vi står alltid så här avslappnat när vi minglar...
Jo ok, det gjorde vi, och det insåg vi här...
Jag, Allra käraste syster och min tredje morbror...
Eftersom jag höll i kameran, så var det jag som fick jättehuvudet... Dubbelt så stort som de andras...
Men det som "gjorde" min kväll, var när en kvinna frågade hur gammal jag var, och jag svarade 34...
Hennes reaktion var:
- Jaha ja, visst, eller hur?! Hur gammal är du?
Hon trodde jag var 10 år yngre...
Känns så jäkla gött... :)
Ikväll är huset fullt av egna barn och två extra kusiner som ska sova över...
Så mysigt att gå och titta på dem när de sover i högar i varandras sängar...
Och en moster som snusar lite i nacken på dem...
Restaurang N...
Svärmor har varit och hälsat på.
Stora N fyller ju 9 idag, så svärmor har tillbringat helgen med barnen.
Lilla N och Svärmor ordnade då restaurang i köket igår...
Alla fick önska något, och Lilla N var i himlen! Hon fick ju göra allt!
Lycka är att få laga mat...
Jag gillar att äta mat som jag själv har sluppit laga...
Hyllning till min rumpa!
Barnen har njutit till fullo, och jag med...
I fredagskväll hade vi med oss grill, korvar och chips. Ett fantastiskt sätt att ha fredagsmys på!
Dagen efter var vi på samma strand. Jag pratar om en lite skogsjö, med otroligt varmt vatten, fin brygga, lagom djupt innanför bryggan för de små barnen och fin sandbotten som man faktiskt kan se.
På denna stranden finns alla sorters kroppar. Ingen bryr sig om den andre... Skönt med sådana ställen.
Där sitter jag i allafall och försöker minnas när jag inte hade nån cellulit på häcken/låren...
Jag kan verkligen inte komma ihåg när det var, för jag har nog alltid haft det...?
Min häck har jag alltid varit utrustad med (ni som känner mig, vet vad jag pratar om), men det är nog först nu det senaste året som jag är stolt över den!
Den är så fantstiskt skön att sitta på! Och jag gillar faktiskt min fylliga rumpa! Även med celluliter!
Min mage bär spår av mina tre graviditeter, och jag är stolt över ränderna där med! Hade inte velat vara utan ränderna som vittnar om att jag har lyckats föra tre barn till världen.
Fan, min kropp är helt ok! Även med de extra kilona...
Den funkar till så mycket.
Nu ska den funka till att jobba kväll med, och som det känns nu så blir det en bra kväll!
Passa dig för morsan!!
Vissa vuxna behandlar som... jag vet inte vad!
Igår var Lilla N hos Kusin S och lekte. Kusinerna bor i lägenhet, så de har en sån där mysig gård där barnen kan leka.
Där kan Lilla N och Kusin S spendera timmar... De fixar och donar, och ser hela gården som sin lekplats. Det klappas hundar som går förbi och hälsas på trevliga grannar som man kan sjunga en trudelutt för.
Igår var de som vanligt ute och lekte, och en buske (inte någons kära rabatt) med vita blommor föll offer för deras lek.
När de har blockat 3-4 små blommor kommer det ut en rasande gubbe och hytter med fingret och fy fy fy:ar åt dem, följt av en högljudd, rasande, ickesvensk ramsa. Sen går han upp i trappan igen, men stannar till i fönstret i trapphuset och hytter med fingret lite till.
Barnen sprang iväg livrädda! Utan sina skor. Kusin S kissade på sig av rädsla och Lilla N sa att hela hon skakade. Det ska mycket till för att du ska skrämma ett barn så det kissar på sig.
På vägen in i det trygga hemmet kommer de på att de måste lägga tillbaka blomkvistarna i busken igen. Så de springer tillbaka.
MEN FÖR HELVETE!!
Att skrämma barn på det sättet!? Jag blev så jäkla arg, så jag och Syster satte oss ute och väntade på att den förbannade fegisen skulle komma ut. Barnen placerades i busken med blommorna för att "locka" fram honom.
Men den fega mesen vågade sig inte ut igen.
Kusin S säger att hon inte vågar gå ut själv mer och Lilla N hade svårt att somna igår. Hon trodde att han skulle dyka upp i hennes rum. Inatt kom hon dessutom in till oss och ville sova där. Det har inte hänt på länge...
Jag blir så himla ledsen/arg/besviken på folk. Vad fasen har han för rätt att springa och skrämma barn?
Min Syster har betalt lika mycket pengar till föreningen som honom för att få nyttja gården... Och sen bara roffar han åt sig Kusin S underbara värld där hon leker och njuter som ett tryggt barn...
Ser jag honom eller det händer igen så polisanmäler jag den jävlen!
Barnmisshandel på hög nivå...
Man ska passa sig för en rasande mamma, vi är fan inte nådiga att ha att göra med...
Rhodos!
En av poolerna... Här låg vi mest.
Var vid havet en dag med våra brända barn (trots sf 30) och gick tillbaka till rummet med tre gråtande barn...
Sved med saltet...
Restaurangen/baren där vi satt på kvällen...
Provade alla drinkar. Jag som egentligen bara dricker vin, tänkte att jag skulle ha valuta för All inclusive:en... Snåljåp!
Från vår balkong. Havet 50 meter bort... Och grekisk musik på kvällarna från restauranger runt omkring.
Sååå mysigt!
Detta är glass.
Var inne i Rhodos stad, Gamla stan. Världens bäst bevarade medeltidsstad. Otroligt pampigt!
Där hittade vi detta skyltfönster. Visserligen ser "djuren" helt galna ut, men barnen tyckte det var fräckt.
Lilla N gjorde flätor i Gamla stan. 20 euro! Rena rånet, men Lilla N stod brevid "försäljaren" och pep:
- Men mamma, jag viiiiill! Jag viiiill! Jag viiiill!
Sen brände hon hårbotten... Idag tog vi av dem.
5 bilder gör inte semestern rättvisa, men som sagt; jag har ca 245 bilder till...
Bastardo...
Ville bara berätta... Jag läser en del bloggar, bla den här Bastardo...
Han har en tävling nu, och vill höra lite kommentarer... Därav mitt inlägg.
Han skriver väldigt bra. Fängslande läsning som är lätt att förstå...
Hans barn betyder allt, och han verkar som en "normal" person. Kärleken till sin fru (?) och livet som vanlig arbetare...
Man läser och ler, och tycker det verkar vara en bra kille. MEN... helt plötsligt upptäcker man att han inte är så jäkla gullig!
När han har vaggat in en i en mjuk verklighet, och man tycker att han ligger på topp, så bara sparkar han ner en i en grop.
Som han har grävt dessutom! Då kommer där ett nytt inlägg om att vardagen är pissig.
Va fan!? Jag som tyckte att allt kändes bra att läsa ska minsann inte tro att livet är så sockersött.
Tycker han är taskig som faktiskt skriver om hur livet ser ut. Kunde jag inte få drömma lite till?
Om fina landsvägar, ölen på puben och kärlek...
Men jag kommer fortsätta läsa bloggen.
Jag kravlar mig upp ur gropen och återgår till min egen vardag...
Gamla vänner & Djurgården...
Vi har inte pratats vid på 5 år, och jag fick ett ryck och ringde.
Gud vad jag saknar dem!!
Vi bodde grannar när våra stora barn var ett och två år gamla, och nu är de 11 och 12 år...
För 10 år sen flyttade de från vår stad upp till Umeå. Minns att jag grät ofantligt mycket...
Vi har ju nästan bott ihop! Vid åtta på morgonen kom Pappan i familjen in till oss och frågade om kaffet var klart.
Han hade tidningen under armen och det var självklart att dela med sig. Vi av kaffe och han av tidningen.
Barnen hade ett hål i staketet där de kröp in till varann, och på kvällarna satt vi inne i någon av våra tv-rum med babyvakten hos de sovande barnen. (vi bodde i marklägenheter, och det tog oss 10 sekunder att vara inne hos barnen)
Sen spelades det Gin Rummy...
Idag fick jag veta att de ska flytta ner till Stockholm!! Jippi bara 5 timmars färd!
Pappan är tränare för Djurgården (inte min makes favoriter) och familjen flyttar med... Tur för oss!
Hoppas bara vi kan få komma snart snart snart!
Undrar bara vad papporna ska prata om? Djurgården? Hammarby? Blir det slagsmål kanske?!
Ah, jag tror det blir Gin Rummy för hela slanten!
Utbildad behandlingspedagog!!
De senaste två åren har jag ägnat åt att utbilda mig till behandlingspedagog.
Och igår, 5 juni 2009, var jag klar!!
Är så otroligt stolt över mig själv. Jag har klarat detta med att studera som vuxen.
Och dessutom som trebarnsmamma, husägare och fru (med ALLT vad det innebär)...
Sååå jag klappar mig på axeln, och på onsdag åker vi till Rhodos. Hela familjen.
Första gången för barnen, och första gången för mig och Maken N tillsammans. Första gången för mig själv på 19 år.
Vi firade dessutom 10 årig bröllopsdag igår och detta blir vår bröllopsresa. Vi hade ingen för 10 år sen...
Jag ska njuta av varenda sekund!! Och tänka på er här hemma, när jag solar och badar i 29 graders värme... ;)
Fast detta är vi förtjänta av!
Underbar söndag i bilder...
Vet Ni vad detta är? Det är...
Stora N och Lilla N:s kojor. Som Pappa N snickrade (?) ihop av en gammal ribbotten och en pressening.
De är så nöjda. De har möblerat, hängt upp gardiner och fikar hela tiden i sina egna hus...
På eftermiddagen i söndags kom kusinerna på besök.
Det busades och lektes hela tiden.
Vissa hoppade och vissa lekte restaurang... Ljuvligt!
Sen fikade vi på glass, nougatsås och strössel... med andra ord sockerkick till mellanmål.
Men vad jag njuter av livet, dagar som denna...
Lite bilder...
Jaja... här äter jag kinamat i Örebro på en supermysig restaurang. Gott, billigt och massor av mat.
Första gången med pinnar... gick sådär. Spetsade maten istället, det gick lättare... Lite problem med riset dock...
Här ligger underbara Lakris i rabatten och njuter... Söting!
Och senare på kvällen gick han bokstavligen på vattnet!
Hittar honom uppe på poolen, drickandes regnvatten som samlats på poolskyddet...
Tänk om han druttat i?! Hemska tanke...
Kommer snart mer bilder.
Ska bara toppa Lilla N:s hår och plugga lite KBT inför tentan imorgon...
Bara...
Kommentera! :)
Jätteroligt att Ni kollar in min blogg!
Det hade också varit sååå kul om Ni ville ge Er tillkänna...
Vissa gör det och vissa bara läser...
Ni kan väl bara skriva HEJ?! :)
Jag gör likadant, läser massor av bloggar, kommenterar ibland...
Men nu har jag försökt räkna Er. Vilka Ni är som läser. Och jag får inte riktigt ihop det...
Säg hej om Ni vill. Alltid kul att vara uppskattad...
Älskar många Hej! :)
Räkna till 3...
Men städning...!
Känner inte alls för att städa. Det verkar som att leksaker, kläder, prylar i alla dess former bara förökar sig!
Jag orkar inte!
Vill hellre åka och shoppa med flickorna, fika ute, gå i solen... Sånt som jag inte har möjlighet till idag.
Tror att jag är fast i hemmet idag. Husets fånge!
Barnen är hos kompisar, men kommer hem snart... De skulle turas om i varandras hem. En timme där och en timme här.
Men... Lilla N:s kompis... Vilket yrväder!! Man får hålla i tapeterna när han blåser förbi! Känns alltid bäst när de är hemma hos honom och leker. Det värsta är att det "smittar" av sig på Lilla N.
Hon kommer hem och kommenderar, fräser och far rundor. Är tacksam för studsmattan i trädgården de stunderna.
- N! Ut och hoppa en stund. Jag räknar hur länge/antalet hopp du kan!
Det bästa är att det funkar fortfarande. :)
Det funkar faktiskt fortfarande även med: -Jag räknar till 3! Ni vet, räkna sakta upp till tre, och sen får man ju faktiskt ha en konsekvens därefter. Ifall barnen verkligen låter en komma ända fram till 3...
Har nog varit himla konsekvent med efterföljderna, eftersom det funkar. Även på Stora A. (!)
Fast Lilla N:s kompis är nog allergisk/immun mot "räkna till 3"...
Det blir nog JAG som får andas djupt och stilla räkna till 10...
PMS
Vad ända in i Askaremåla fyller pms för funktion?!
Jag känner hur hela kroppen bara gör uppror. Vill gråta, skälla ut någon, få världens utbrott och bara bete mig.
Ett sug efter choklad som inte vill ge med sig.
Försöker le när barnen kommer till mig men det är fasen inte lätt hela tiden...
Och va skyller man på?
Det är ju så dumt, undrar vad "han där uppe" tänkte när han såg till att vi kvinnor skulle ha pms?
- Minsann, jag tror jag slänger till kvinnfolket lite extra hormoner en gång i månaden, så känner de att de lever.
Bra jobbat! Jag känner att jag finns och existerar.
Det gör min omgivning med.
Små stora barn...
Vet ni vad som är tungt?!
Ett sovande barn på 30 kilo!
Jag är inte supersvag, men att lyfta in Lilla N sovandes från soffan är grymt! Himmel vad tunga barnen blir när de sover.
Inte hjälper de till heller, så man får liksom slänga upp dem i famnen. Där säckar de ihop om möjligt ännu mer! Inga armar eller ben slängs ut från deras kropp för att klammra sig fast, utan de bara hänger.
Men... de luktar så gott, är så mjuka, lite "barnsvettiga", snarkar lite, lugna, trygga, vackra...
Finns inget som är så vackert som sina barn... Äkta kärlek!
Och imorgon ska min lilla Lilla N skrivas in på skolan! En slags inskrivningsceremoni...
När sjutton blev hon så stor?! Hon föddes ju nyss...?
Nödbroms tack!
Bla bla bla...
Stora A är hos en kompis. Lilla N hos kusinen och leker. Och hemma finns Stora N med sin kompis...
Vilket innebär att jag "får vara ifred"... Det är sååå skumt att inte behöva aktivera, hjälpa till eller fixa en massa med barnen. De roar sig själva... Hur ska det bli när de är tonåringar och aldrig hemma?
Jo men då kommer jag ju bara oroa mig för var de är och vad gör de med vem!?
Jag kommer alltid vara förälder, men allt går så fort och jag hinner inte riktigt med.
Finns det ingen nödbroms...? Om jag tycker det är jobbigt, hur sjutton har barnen det då?!
Lätt att man glömmer att det faktiskt inte är så "lätt" att vara barn. Visst de slipper räkningarna och sånt, men de har ju massor av problem med läxor, kompisar/bästisar och reglerna i lekarna.
Och deras problem är ju inte mindre för det, det är ju deras problem.
Och vilka är vi vuxna att tala om för dem att det inte är några problem?
Nä fasen, fram med respekten för barnens problem också...
Igår kväll kom vi på att Stora N skulle ha friluftsdag idag. Så vi kastade oss in i bilen och körde till Lilla affären (barnen har döpt om Matöppet till Lilla affären, så nu säger vi bara det...)
Bara för att upptäcka att de stängt för två minuter sen... Utanför Lilla affären bor Lilla N:s kompis från förskolan.
Så vi stannade en stund och de cyklade, lekte och skrattade. En spontanvisit som blev alldeles perfekt. Sen somnade de gott alla tre... Och jag fick kolla Sex and the city, nygammal favorit.
Hoppas kvällen ikväll blir lika bra... Jo det blir det ju, Desperate housewifes...
Brynplock i Örebro...
Åtgärdsprogram skrivet och lilla underbara får mer hjälp i skolan och känner att hon klarar det.
Är så tacksam att det finns lärare som bryr sig...
I tisdags åkte jag och några i klassen, med lärare, till Örebro. Sverige mot narkotika mässan.
Så givande och inspirerande. Intressanta föreläsningar.
Men roligast var det nog på kvällarna när man satt i sin stuga.
På 1 timme plockade jag tre personers ögonbryn. Och på en av dem var brynen lite bångstyriga så då åkte stora kökssaxen fram... Och dessutom var det en av tjejerna som inte brukade plocka sina, så där var det till att plocka, forma, mäta avstånd, plocka igen osv... Mina egna blev dock inte plockade...
Men hjälp vad vi skrattade!
Det är skönt och befriande att få skratta och man somnar så gott...
Och till slut... Idag är det 23 dagar tills vi åker till Rhodos!
Barnens första utlandssemester. Har kollat SMHI... 29 grader varmt där nu?!
Hur sjutton kommer det bli när vi kommer dit? Jaja är man utomlands så är man...
Och med All inclusive blir det "billigt" med drickan... ;)
:(
Samtal med Stora N:s fröken... Stora N:s trivs eller funkar inte riktigt... Måste göra nån slags handlingsplan.
Känns så skönt att fröken kan vara ärlig och säga som det är. Det bad vi ju i och för sig om när hon började i skolan, och när vi gick i genom vilket speciellt barn Stora N är... Så där satt jag och grät... av sorgsenhet och tacksamhet.
Vår lilla gåva... Nån "där uppe" trodde att hon skulle ha det bra hos oss, och att vi skulle klara av att hjälpa henne bli en harmonisk vuxen. Så De valde oss till hennes föräldrar.
Men när man känner att man står utan verktyg, och inte kan hjälpa henne, för att man inte vet riktigt hur...
Då känns det svårt...
Jag gör ALLT behövs och som står i min makt för att mina barn ska ha det bra.
Men när jag står utan makt, då är jag tacksam att jag har min mamma. Hon vet hur dessa små mirakel kan få hjälp.
De här barnen som behöver bli förstådda. Glad att jag har henne att fråga.
På måndag träffas vi med fröken för samtal...
Ska ta mig genom helgen. Försöka finnas där för Stora N. Få henne att känna att vi vill förstå... För det vill vi.
Lilla Stora underbara N... Vår lilla Saga. Man får tolka dig som man vill...
Vi väljer att älska dig...
Blå...
Känns bra idag!
Hade på mig en ny blus idag, och har bara fått fina kommentarer... Man blir så glad, och man hoppas att de som säger dem förstår att det värmer...
- Åh, vad du klär i blått! Dina ögon bara lyser!
- Åh vilken fin färg! Den lyfter fram dina glittrande (!) ögon ännu mer!
Aaah, bara njuter och insuper allt!!
Så lite en komplimang kan göra... TACK mina fina vänner! Hela jag ler... och ögonen glittrar ikapp! Haha! :)
Ska fortsätta känna mig blåögd och fin... (fast att barnens garderob borde städas ser jag...)